Trotjänare La Tense Sassella

Det finns viner jag tycker är synd att dricka. För att de doftar så förbannat gott! Det händer då och då med gamla Bordeaux, Bourgogne, Rioja och italienska viner gjorda på druvan Nebbiolo. Nebbiolo druvan är mest känd från området Piedmonte i distrikten Barbaresco och Barolo beläget i nordöstra Italiens berg.  Namnet Nebbiolo kommer från ordet nebbia som betyder dimma. Bland bergen där druvan växer är det mycket dimmigt på morgonen. Så är även fallet bland bergen i norra Italien utanför Piedmonte, till exempel i Valtellina vid gränsen mot Schweiz. Även här trivs druvan Nebbiolo väl. Vin härifrån är inte lika dyrt som viner från det mer kända området Barbaresco och Barolo.

Dagens trotjänare kommer från Valtellina. Le Tense Sassella  är gjort på 100% Nebbiolo druvor. Det är ett vin jag har älskat i många år och oftast det vin jag har som avslutningsvin i min vinprovning med tema Italien eftersom nästan alla brukar falla pladask för vinet.

Färgen på Le Tense är ljust röd med en tegelnyans trots sin ringa ålder. När du ställer upp den bland andra röda viner ser den nästan anemisk ut. Men tveksamheter om ett tunt vin försvinner vid doften som helt enkelt är magisk. Läser du 10 olika recensioner om vinet kommer du att få 10 olika åsikter om vad som finns i doften. Anledningen är att doften är otroligt komplex, djup och balanserad. Det man INTE hittar är den mogna, nästan syltlika frukten som finns i så många mulliga, alkoholtunga, publikfriande röda viner idag. Själv hittar jag skog, löv, blommor, läder och lite ekfat. Andra hittar örter, tjära, tobak, körsbär, choklad eller lakrits. Det som alla är överens om är att doften är magnifik. Den utvecklas och ändrar sig hela tiden. En bra idé är att lufta vinet minst 30 minuter i en karaff eller glaset. 

Som sagt är det nästan synd att dricka vinet men någon gång måste man smaka på skatten. Vinet har en bra syra och silkeslena tanniner som tillåter ännu mer lagring. Smaken är komplex, mycket balanserad och integrerad. Här finns inga "kanter" som sticker ut och stör. Bara ett finstämt, elegant vin som passar perfekt med en svamprisotto eller en lammstek med örter. 
Gå och dra!

Från Lumpy till Juicy. Naturvins resa

 

Min först kontakt med naturviner var på restaurangen noma i Köpenhamn för över 15 år sedan. Sommelieren då var en svensk, Pontus Elofsson. Han kallade naturviner "lumpy". Det var nog ett bra ord. 

Då var många naturviner lite oxiderade. De hade ofta stalltoner. De kunde vara ganska svåra. Och de varierade otroligt mycket. Inte bara från producent till producent, och årgång till årgång, men även från flaska till flaska.

Naturvin, och naturvin producenter, har gjort en resa sedan dess. Visst hittar man ofta stalltoner. Men producenterna verkar jobbar mycket renare i källare. Det som jag hittar oftast i naturviner idag är vad jag kallar för "juiciness" eller "glou glou" i Frankrike. 

Missförstår mig rätt. Jag menar inte den syltiga, saftlik smak man kan hitta i många röda viner idag. Dessa viner har ofta högre alkoholhalt, lite restsocker och hamnar oftast, helt rätt, under gruppen Fruktigt och Smakrigt hos Systembolaget. Italien, USA och Australien brukar vara ursprungslandet. 

Min "juiciness" är en frisk "juice". Syran är påtagligt men det är helt klart frukt där bland stalltonerna. Oftast jordgubbe eller hallon eller syrliga körsbär. Alkoholhalten och strävheten är under kontroll. De får tankarna till Beaujolais inte till Barossa Valley eller Puglia eller Lodi. 

Occhipintis Nero d'Avola Sicilia Siccagno 2021 är ett perfekt exampel. Visst finns det stall och lite funk i flaskan. Men dekanterar man vinet någon timme så hittar man "juicen" först och främst. Sedan syran och mineralerna. Stallet och funken är kvar men bara som en krydda som ger vinet sin djup och struktur. För vinet har inte så mycket strävhet. 

Det här i så olik det man oftast hittar med Nero d'Avola. Nero d'Avola på Systembolaget, och även i en matbutik på Sicilien, innebär oftast ett vin runt 100 spänn med högre alkohol och/eller lite restsötma. Fruktsmaken är varm, mörkt och syltig. Inte ljust, fräsch och syrlig som Siccagno från Occhipinti.

Siccagno har faktiskt endast 12% alkohol. Och ingen som helst restsötma. Arianna Occhipinti skörda sina druvor tidigt. När de är fortfarande frisk och "juicy", inte söta och syltiga. Det röda vinerna görs utan större extraktion av tanniner från skalen. Lagring är i betong eller större, äldre fat. Hennes viner har inga fattoner eller vaniljsötma.

Hon är en perfekt exempel av en modern naturvinmakare. Friska viner med mineraler och en komplexitet och lite funk, men också en "juiciness" som gör den mycket lättare att gilla för en vanlig vinkonsument jämfört med de "lumpy" naturviner från början av naturvinsrevolationen. 

Däremot ska man undvika i princip alla viner där det står Naturvin på svenska på etiketten. Dessa viner har i princip aldrig något att göra med Naturvin i Occhipintis stil. De är marknadsföringsknep och inget annat. De är oftast mer som de söta, syltiga viner vems stil är mer som Bag in Box än Naturvin. Men gillar du Bag in Box så välj någon av dessa viner. För även Occhipintis naturviner är kanske för annorlunda för dig, även om de är "juicy" inte "lumpy". 

Sparris Risoni

Som jag lovade kommer här receptet för Sparris Risoni. Den passar bra till olika grill/kötträtter. Här serverade jag den med örtfyllt dilamm (har ni gräslök som växer på tomten är blommorna utmärkta till lamm!). Receptet är busenkelt och risoni (en pasta som ser ut som ris) finns i alla butiker. Sparrisen köps helst hos en lokal odlare som Fredrikslund i Knivsta. Sparris Risoni 4 portioner 400 g risoni pasta 300 g getost (skär bort kanterna) 200 g Degustos sparris (recept här) 1. Koka pastan enligt paketet och sila av vattnet. Lägg pastan tillbaka i kastrullen. 2. Dela getosten i bitar och rör ner i risonin så att den blir krämig (det kan vara nödvändigt med svag värme för att osten ska smälta). 3. Dela sparrisen i bitar, cirka 5 cm långa och rör ner i risonin. Servera. Nästa vecka ett bra vin till sparris! Gå och dra!

Udda Viner Masi Passo Doble

Amarone della Valpolicella är en udda vintyp som blivit populär i Sverige. Vinet är gjort på lufttorkade vindruvor. Italienska vintillverkaren Masi har skapat ett ännu mer udda vin som heter Ripasso. Ripasso tekniken innebär att ett vanligt Valpolicello vin som är runt 1 år gammalt blandas med några rester från Amerone tillverkningen. Det blir en andra fermentering som ger det vanliga Valpolicello vinet extra smak och kraft.

Men det mest udda av allt i det här sammanhanget är Masi's Passo Doble, nr 6156, 159 kronor. Vinet görs i Argentina, inte Italien. Huvuddruvan är Malbec. Malbec har sitt ursprung i Frankrike, men förutom i det mindre kända området Cahors, är den inte särskilt populär i Frankrike idag. Men Malbec är riktigt stort i Argentina där den ger kraftfulla, fruktiga viner som ofta har en doft av choklad. Masi's Passo Doble börjar som ett vanligt Malbec vin från Argentina som sedan genomgår ovannämnda andra fermentering med lufttorkade Corvina druvor. Corvina är huvuddruvan i Amarone men den verkar trivas bra även i Argentina. Passo Doble är en rolig ordlek som syftar på det extra passet genom fermenteringsprocessen.

Jag och några grannar hade nyligen en liten vinprovning med 4 olika röda viner och det var Masi's Passo Doble som var mest omtyckt. Jag har inga detaljerade noteringar men vinet var kraftfullt men ändå lent och lättdrucket. Jag tyckte den passade bra med blåmögelost och lite fikonmarmelad men den skulle också passa utmärkt till en örtig lammstek. Och vem vet, den kanske även hjälper dig lite med dina danssteg.

Gå och dra!

Trotjänare Rotari

Äkta champagne är ett äkta hantverk. Och det kostar därefter. Men det finns mousserande vin från ställen där marken inte är lika dyr som i Champagne. Dessa viner görs med samma hantverk som i Champagne. Ett av dessa viner är Rotari Brut Riserva (nr 7567) som endast kostar 139 kr. Vinet kommer från Trentino i norra Italien, inte långt från Österrike. Druvorna är exakt desamma som används i Champagne, 90% Chardonnay för elegans och friskhet och 10% Pinot Noir för lite extra kropp och kraft. Kolsyran kommer från en extra jäsning i flaskan precis som Champagne. Vinet får även mogna långsamt i flaskan, precis som bättre champagne. Den Rotari som idag säljs på Systemet är faktiskt från 2020:s årgång, dvs 5 år gammal. Köper du en standard champagne utan årgångsbeteckning är den troligtvis yngre. Jag har använt Rotari i flera provningar med mousserande viner. Varje gång vinner den fler röster än äkta Champagne av standard märken som Moët, Lanson och Roederer. Lägg till att dessa Champagne märken kostar minst 3 gånger mer än vad Rotari betingar och det står vem segraren är. Det är Rotaris friskhet, med tydliga äppeltoner, som är så publikfriande. Den här stilen passar utmärkt till blindprovningar men även som apertif, aptitretare och stämningshöjare. Det är även roligt att se att Rotaris fina mousse, dvs mycket små fina bubblor, oftast misstas som äkta Champagne, medan en standard cuvee av äkta Champagne, som sällan har lagrats lika länge som Rotari, oftast har grövre bubblor och pekas felaktigt ut som det vin som inte är Champagne. Till sist lite trivia om Champagne. Många säger och tror att det var Dom Perignon som uppfann bubblorna i Champagne. Det är fel. Han försökte faktiskt hela livet att bli av med dem! Men eftersom ingen på den tiden ännu visste varför druvmust fermenterades till vin (jästen skulle först upptäckas mycket senare) visste inte heller någon varför vinet fortsatt att fermentera efter buteljeringen. Närmare 80% av flaskorna som råkades utan för en extra fermentering gick sönder från trycket. Inte konstigt att Dom Perignon tyckte att bubblorna var en defekt! Gå och dra!

Trotjänare Kloster Eberbach Riesling

Kloster Eberbach Riesling Kabinett (nr. 5810 139 kronor) är ett vin jag köper om och om igen. Riesling druvan är i min åsikt världens mest variationsrik. I Tyskland har de bästa Rielsling vinerna en restsötma kombinerad med en syrlig, mineralrikt ryggrad som gör de rätt unika i världen. Kloster Eberbach Kabinett har en sött doft av moget rött äpple och även lite blommiga toner. När man smakar på vinet möts man först av sötman. Sedan kommer den påtagliga syran som sitter kvar i eftersmaken och gör vinet mycket läskande.
Kloster Eberbach fungerar bra som aperitif men visar hela sin förträfflighet i kombination med kryddig asiatiskt mat, som en Pad Thai eller Kyckling med Gul Curry.

Termen Kabinett betyder idag att vinet kommer från huvudskörden. Men för länge sedan var det en benämning för de bästa vinerna som skulle lagras i en kabinett i källare. Kloster Eberbach och andra halvtorra tyska Riesling av bättre kvalitet går mycket bra att lagra. Köp ett par flaskor Kloster Eberbach nu och låt de ligger svalt i 2-3 år. Öppna de sedan tillsammans med en yngre nyinköpt Kloster Eberbach och upptäck hur syran mildras med åren och vinet blir lite mer komplex.

Det finns även en Kloster Eberbach Spätlese (senskördat) på Systemet för 10 kronor mer. Jag tycker personligen att den billigare Kabinett är faktiskt ett bättre vin och det är därför den finns ofta i min vinkyl.

Gå och dra!